år
Danish
Etymology
From Old Danish aar, from Old Norse ár, from Proto-Germanic *jērą, from Proto-Indo-European *yeh₁r-. Compare Norwegian and Swedish år, English year.
Inflection
Derived terms
References
- “år” in Ordbog over det danske Sprog
- “år” in Den Danske Ordbog
German Low German
Norwegian Bokmål
Etymology 1
From Old Norse ár (“year; plenty, abundance”), from Proto-Germanic *jērą (“year”), from Proto-Indo-European *yóh₁r̥ (“year”).
Pronunciation
- IPA(key): /oːɾ/
Derived terms
Noun
år f or m (definite singular åra or åren, indefinite plural årer, definite plural årene)
- form removed with the spelling reform of 2005; superseded by åre
References
- “år” in The Bokmål Dictionary.
Norwegian Nynorsk
Pronunciation
- IPA(key): /oːr/
Etymology 1
From Old Norse ár, from Proto-Germanic *jērą, from Proto-Indo-European *yeh₁r-. Akin to English year.
Alternative forms
- aar (obsolete typography)
Inflection
Historical inflection of år
Forms in italics are currently considered non-standard. Forms in [brackets] were official, but considered second-tier. Forms in (parentheses) were allowed under Midlandsnormalen. 1Nouns were capitalised for most of the 19th century. |
Derived terms
Noun
år f (definite singular åra, indefinite plural årar or årer, definite plural årane or årene)
- an oar
Inflection
Historical inflection of år
Forms in italics are currently considered non-standard. Forms in [brackets] were official, but considered second-tier. Forms in (parentheses) were allowed under Midlandsnormalen. 1Nouns were capitalised for most of the 19th century. 2åre was taken in as an alternative form. |
Etymology 3
From Old Norse æðr, from Proto-Germanic *ēþrǭ.
Inflection
Historical inflection of år
Forms in italics are currently considered non-standard. Forms in [brackets] were official, but considered second-tier. Forms in (parentheses) were allowed under Midlandsnormalen. 1Nouns were capitalised for most of the 19th century. 2åre was taken in as an alternative form. |
References
- “år” in The Nynorsk Dictionary.
- Ivar Aasen (1850) “Aar”, in Ordbog over det norske Folkesprog (in Danish), Oslo: Samlaget, published 2000
Swedish
Etymology
From Old Swedish ār, from Old Norse ár, from Proto-Germanic *jērą, from Proto-Indo-European *yeh₁r-.
Pronunciation
- IPA(key): /ˈoːr/
audio (file) - Hyphenation: ]år
Declension
Declension of år | ||||
---|---|---|---|---|
Singular | Plural | |||
Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
Nominative | år | året | år | åren |
Genitive | års | årets | års | årens |
Derived terms
- ettårig
- ettåring
- femårsplan
- fjolår
- nyår
- skottår
- som sju svåra år
- åratal
- året runt
- årgång
- århundrade
- åring
- årlig
- årligen
- årmiljon
- årsabonnemang
- årsanslag
- årsanställd
- årsarbetare
- årsarbete
- årsarbetstid
- årsavgift
- årsavkastning
- årsavverkning
- årsbarn
- årsbas
- årsbasis
- årsbehov
- årsberättelse
- årsbesked
- årsbok
- årsbokslut
- årsbokstav
- årsbudget
- årsbäst
- årsbästa
- årscykel
- årsdag
- årsdebut
- årsfest
- årsfärsk
- årsförbrukning
- årsförening
- årsgammal
- årsgenomsnitt
- årsgrupp
- årshyra
- årshögsta
- årshögtid
- årsinkomst
- årskalv
- årskapacitet
- årsklass
- årskonferens
- årskongress
- årskontrakt
- årskort
- årskostnad
- årskrönika
- årskull
- årskurs
- årslång
- årslön
- årsmedeltal
- årsmedeltemperatur
- årsmodell
- årsmöte
- årsnederbörd
- årsomsättning
- årspremie
- årsprenumeration
- årsproduktion
- årsprognos
- årsrapport
- årsredogörelse
- årsredovisning
- årsresultat
- årsring
- årsränta
- årsskifte
- årsskott
- årsskrift
- årsslut
- årsstämma
- årstakt
- årstid
- årstryck
- årsunge
- årsverke
- årsvinst
- årsvis
- årsväxt
- årsöversikt
- årtal
- årtionde
- årtusende
- årvis
See also
References
- år in Svensk ordbok (SO)
- år in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
- år in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
- år in Reverso Context (Swedish-English)